2011-05-02 @ 21:10:52
Jag har gråtit så jag har en bankande huvudvärk nu. Jag vet Momis död var väntat på det sättet att hon var gammal (91 år), men döden kommer alltid för snabbt ändå. Jag har svårt att fatta att min fina solstråle till Momi som alltid kom ihåg min födelsedag o alltid ville veta hur det gick för mig eftersom hon verkligen brydde sig om en, är borta. Att jag inte kommer att åka mera till Kokkola förutom begravningen.. Det känns hemskt.

Jag gråter inte alla dessa oändliga tårar för att jag missunnar henne den frid hon nu fått
, utan för att jag saknar henne något otroligt. Jag hade liksom alltid tänkt hon skulle vara med mig. Fast med mig är hon nog för alltid ändå, i mitt hjärta <3



Du kommer alltid att förbli den bästa momi någon någonsin kunde önska sig! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0