2010-02-03 @ 18:32:36
När jag började tänka på penkkis, abikryssningen, studentskrivningarna och själva studentdimensionen blev jag så jäkla ledsen. Emilia kommer inte få uppleva den dagen i sitt liv. Visst hon är nog där med oss, hon finns i alla våra hjärtan, men hon får inte den vita mössan på sitt huvud, eller sina fina betyg och allt det där.

Livet är så orättvist, och jag har tydligen inte ännu heller fällt tillräckligt många tårar för dig Emilia. Det enda som tröstar mig är att jag vet du garvar åt oss där uppe på ditt färgglada moln, när vi gör bort oss och ställer till det för oss.

puss på dig Emilia! <3



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0